Jag har alltid älskat filmmusik. Då menar jag inte när Survivor sjunger Eye of the tiger i Rocky III eller när Roxette framför It must have been love över en scen i Pretty Woman .
Nej, min kärlek är till stråkarna.
Första skivan jag köpte, som inte var en barnskiva, var soundtracket till Back to the Future . Jag älskade Alan Silvestris musik i filmen och var en aning besviken över alla pop- och rocklåtar på själva albumet. Men just andra sidan av vinylen inledes med Back to the Future Overture och den gick varm kan jag lova.
John Williams Wagner :esquea filmmusik var såklart en annan favorit. Som stort fan av Steven Spielbergs filmer ingick Williams score på köpet, och jag hade musiken från Star Wars , ET , Superman och Jaws som soundtrack i mina öron under mina dagar.
Efter detta var min stora idol Danny Elfman . Hans rytmiska och lekfulla produktioner, tillsammans med en mörk men ändå romantisk underton och för mig starka teman blev han snabbt min absoluta favorit bland filmmusikkompositörerna.
Efter det upptäckte jag kompositörer som Hans Zimmer och Craig Armstrong som jag mer än gärna lyssnar på när de släpper ett nytt verk. Tyvärr har min popkonsumtion gjort det svårare för mig att hinna med även filmmusiken på senare år, men jag kommer gärna tillbaka till vissa soundtrack med jämna mellanrum som jag hållit kärt under en längre tid.
Jag tänkte jag skulle ge er en knippe tips på bra soundtracks som ni kan dyka ner i om ni vill uppleva något annan musik än just pop – men ändå tipsade av en som älskar just popmusik.
The Hunt For Red October – Basil Poledouris
Filmen baseras på Tom Clancys roman om u-båtskaptenen Marko Ramius som bestämmer sig för att hoppa av till väst under kalla kriget med sin besättning. Musiken går från pampig rysk manskör till pulserande och stressbyggande arrangemang när jakten på Röd Oktober når sitt klimax. För mig är det imponerande hur filmiskt musiken är. Ja, det lät konstigt, men det är ett soundtrack som står bra på egna ben utan att man ska ha sett filmen, och jag har vid flertal tillfällen haft musiken i öronen när jag själv byggt upp scenen i skallen. Effektivt och målande – samt ett bra exempel på ett soundtrack för den som vill vågar sig på att lyssna igenom ett soundtrack första gången.
Edward Scissorhands – Danny Elfman
För mig finns det så många soundtrack med Danny Elfman som jag älskar. Hans två Batman -score tillsammans med Dick Tracy , Mission: Impossible , The Nightmare Before Christmas och Spider-Man är bara några av fantastiska verk som jag spelat sönder. Men ett soundtrack som jag plockar fram varje år, och gärna när det börjar bli lite mörkare ute är den vackra Edward Scissorhands.
Detta är lite av det ultimata Elfman-soundtracket för mig. Vackert, svävande, barnkörer, lekfullhet och mörker. Det förstärker den något bisarra handlingen i filmen, samtidigt som den förstår grunden av historien – att vara musiken till en vacker saga. För mig är detta det ultimata Elfman-soundtracket
Dune – Toto
Det enda soundtrack som gruppen Toto gjort, och med det kanske inte helt rättvist att ha i samma meningar som John Williams eller Danny Elfman. Men detta är så hysteriskt välgjort och bra. Det är ett heroiskt rymdtema som både bygger på storslaget arrangemang och futuristiska rytmer.
Med tanke på hur bra resultatet blev är det faktiskt synd att Toto inte gjort fler soundtracks. För även om man inte är ett stort fan av Totos välpolerade studiorock, så har de visat att de kan orkestrera en såpass komplext värld som den Frank Herbert skapat med sin musik.
För mig är detta det absolut bästa album Toto gjort.
The Witches of Eastwick – John Williams
Efter ett tag blir man en kopia på en kopia och efter en hel del rymd och äventyrsfilmer kände jag att John Williams inte riktigt utvecklade sig själv och sin musik. Allt lät tillslut Star Wars och då var det otroligt skönt när John Updikes bok The Witches of Eastwick blev film och med det fick ett score av Williams. Här fick vi en helt annan sida av kompositören. Visst, tematiseringen i musiken är fortfarande kvar, men denna gång är fokus så mycket mer på lekfullhet och stråkar än tidigare när han nu ska sätta toner till en i grunden ganska mörk historia, men som är lättsamt berättad.
Klassiska mästerverk är ju såklart The Dance of the Witches , men även Have Another Cherry är genialt orkestrerad.
The Thin Red Line – Hans Zimmer
Hans Zimmer är för mig lite av filmmusikens popstjärna.
Även om han gjort en hel del varierande scores genom karriären så är han väl mest känd för sina mer bombastiska scores. Kommer ihåg när vi sett filmen The Rock och jag hörde hur fler olika personer visslade och nynnade på temat från filmen. Det var med andra ord såpass strakt. Likt John Williams fastnar Zimmer dock lite i ett fack. Det har blivit mycket storslagna actionscores till filmer som Crimson Tide , Drop Zone , Gladiator och Broken Arrow , samt senare tids Batman -filmern, Sherock Holmes och Pirates of the Caribbean .
Men ett score som för mig stack ut väldigt mycket – och som kanske inte är helt avlägset det till Inception – är hans musik till filmen The Thin Red Line.
Vackert och sakralt. Låtarna skapar en känsla av öde och ensamhet, samtidigt som den varma orkestreringen ger en känslan av att vandra i ett varmt Vietnam, där den något mörka undertonen representerar alla faror som ändå fanns där ute.
The Untouchables – Ennio Morricone
Ennio Morricones score till Brian De Palmas filmatisering av Al Capones fall är lite av ett skolboksexempel på ett välgjort score. Det bygger på tydliga teman som direkt sätter rätt stämning i varje scen. Den cembalo-liknande Hollywood-temat för Al Capone, det storslagna Western-liknande hjältetemat, det romantiska men ändå sorgsna temat för kärleken och döden, och hur han använder stråkar och munspel för att sätta stämningen när ett hot närmar sig.
Lysande på så många plan.
Där har ni i alla fall sex soundtracks att klicka igång. Jag skulle kunna lista minst 20 till, men detta kändes som en bra start.
